Världen, politik och cirkulär ekonomi
År 2025 samlade El-Kretsen in 4 020 680 kg batterier, ungefär lika mycket som vikten av 40 000 personbilar. Det visar hur omfattande vårt batterianvändande faktiskt är.
Efter insamling återvinns materialen. Organiskt material sorteras ut och tas om hand, samtidigt som energin kan nyttjas genom energiutvinning. Genom att återvinna så mycket material som möjligt bidrar vi till en mer cirkulär ekonomi.
Men trots att Sverige har ett välfungerande återvinningssystem återstår en viktig fråga: vad händer med de batterier som inte hanteras korrekt?
Miljö- och hälsorisker vid felaktig hantering av batteriavfall
När ett batteri hamnar i naturen kan det läcka ut miljöfarliga ämnen som kvicksilver, kadmium och bly. En gemensam nämnare för dessa ämnen är att de anrikas, alltså att de koncentreras, i organiska material som rötter och växter. På så sätt kan även små utsläpp få stora konsekvenser över tid. Ekosystem riskerar att störas redan vid låga koncentrationer, och ämnena kan sedan ta sig vidare i näringskedjan. För både djur och människor är detta särskilt problematiskt eftersom det kan stanna kvar i kroppen och påverka bland annat leverfunktionen och skelettet.
Internationella perspektiv på batteriavfall och blyexponering
Problemet slutar dock inte vid lokala utsläpp. I många låg- och medelinkomstländer är blyexponering ett allvarligt och utbrett hälsoproblem, ofta kopplat till osäker återvinning av batteriavfall.
En studie från Center for Global Development (2026) sammanfattar över ett decennium av forskning om återvinning av blybatterier, särskilt i Afrika söder om Sahara. Den visar hur informell insamling, manuell demontering av batterier och bristande hantering av blyhaltigt avfall även i formella återvinningsanläggningar skapar stora hälsorisker.
Även en artikel från New York Times (2025) beskriver hur uttjänta bilbatterier från USA hamnar i återvinningskedjor i Afrika, där de hanteras under osäkra förhållanden. I Ogijo i Nigeria vittnar invånare om symptom som huvudvärk, krampanfall och inlärningssvårigheter – alla vanliga tecken på blyförgiftning.
Batteriavfall i ett globalt kretslopp
Frågan om batterier är inte ett lokalt eller isolerat problem, utan en global kedja av konsekvenser där vårt konsumtions- och avfallssystem spelar en viktig roll. När återvinningen inte funkar fullt ut riskerar både ekosystem och människor att drabbas av långvariga skador. Samtidigt kan även uttjänta blybatterier, när de hanteras säkert, bidra med värdefulla material till nya produkter.
Genom att ta hand om miljontals kilo uttjänta batterier varje år bidrar El-Kretsen till att farliga ämnen inte hamnar i naturen och att värdefulla material kan återföras till kretsloppet. Vi arbetar även aktivt för att för att ha kontroll över materialflödena och förhindra illegal export av det som samlas in.
Men det börjar med dig, återvinner du dina batterier?
Källor
Fitzgibbon, W., Granados, S., S.Goodman, P. (2025). Recycling Lead for U.S. Car Batteries Is Poisoning People. New York Times. 18 november. https://www.nytimes.com/interactive/2025/11/18/world/africa/lead-poisoning-car-battery.html[Hämtad 04/05/2026].
Manhart, A., Adjei, F. (2026). Lead-Acid Battery Recycling in Selected African Settings: Status Quo and Considerations for Sector Policies. Center for Global Development. 26 mars.
https://www.cgdev.org/publication/lead-acid-battery-recycling-selected-african-settings-status-quo-and-considerations