Vad är det?
Ljuskällor, till exempel lampor och lysrör, är en av de vanligaste förbrukningsvarorna som blir till elavfall. Att återvinna ljuskällor är en avancerad process som ställer höga krav på säkerhet och utrustning.
Varför då?
Det som gör behandlingen av lysrör speciell är att lyspulvret från lysrör och lågenergilampor kan innehålla små mängder kvicksilver. Av säkerhetsskäl hanteras därför alla lampor i samma slutna system. Först när kvicksilvret filtrerats bort kan resten av avfallet sorteras efter material, som glas och metall. Glaset från lampor och lysrör har tidigare använts som substitut för andra material, exempelvis som fyllnadsmaterial vid betongtillverkning eller som täckningsmaterial på deponier.
Kretsloppet för ljuskällor
1. Avfallet ankommer till återvinningsanläggningen, vägs och registreras.
2. Alla lampor krossas i ett slutet system. Materialet går igenom ett bad där lyspulvret från lågenergilampor och lysrör sjunker till botten, vilket gör att det kan sorteras ut och hanteras separat.
3. När kvicksilvret i lyspulvret har filtrerats bort fasas det ut ur kretsloppet och skiljs från resten av lampkrosset. Detta kan då sorteras i glas, plast och metall. Glaset materialåtervinns på samma anläggning. Plast och metall transporteras vidare för materialåtervinning.
El-Kretsens roll
Varje år samlar El-Kretsen in cirka 3 000 ton lampor och lysrör. I Sverige förbehandlas alla glödlampor, LED-lampor, lågenergilampor och lysrör på en och samma specialiserade återvinningsanläggning: Remondis i småländska Hovmantorp. El-Kretsen och Remondis har tillsammans utvecklat en ny teknik för rening och återvinning av glas, vilket har lett till en ökad materialåtervinningsgrad. År 2023 låg materialåtervinningsgraden på glas på 22% och år 2025 på hela 58% – och planen är att det ska fortsätta uppåt!
Publicerad 2026-05-20