Världen, politik och cirkulär ekonomi
Den nya EU-batteriförordningen är en omfattande lagstiftning som reglerar hela livscykeln för batterier, från produktion till återvinning. Syftet är att minska miljöpåverkan, öka återvinningen och skapa en mer hållbar användning av resurser. En central del i förordningen är det utökade producentansvaret.
Vad är en förordning?
En förordning är en juridiskt bindande regel som utfärdas av EU, eller på nationell nivå, av en medlemsstats regering. Batteriförordningen (EU 2023/1542), som är en EU-förordning, gäller i alla medlemsländer utan att behöva omvandlas till nationell lag. EU-förordningar är direkt giltiga och måste tillämpas i sin helhet. Nationella kompletterande bestämmelser införs ofta för att reglera vad som gäller specifikt i landet. I Sverige har en kompletterande nationell reglering (bland annat förordning 2025:813 om producentansvar för batterier) införts som komplement till den nya batteriförordningen.
Nya batteriförordningen (EU 2023/1542)
Den nya EU-batteriförordningen ersätter det tidigare batteridirektivet och inför mer detaljerade krav som gäller i alla medlemsländer. Bakgrunden är att användningen av batterier har ökat kraftigt de senaste åren, särskilt inom elfordon och bärbar elektronik. För att möta denna utveckling har EU infört regler som ska säkerställa att batterier produceras, används och återvinns på ett mer hållbart sätt.
Förordningen omfattar alla typer av batterier, från små batterier i mobiltelefoner till stora industri- och elbilsbatterier. Den påverkar därför både företag, konsumenter och avfallshantering i stor skala.
Batteriförordningen och producentansvaret
En av de större delarna i batteriförordningen är producentansvaret. Det innebär att de som tillverkar, säljer eller importerar batterier eller släpper ut dem på EU-marknaden också har ansvar för vad som händer med dem när de blir avfall.
Detta ansvar betyder också att producenter måste se till att använda batterier samlas in och tas hand om på korrekt sätt. De är också skyldiga att finansiera insamling, transport och återvinning. På så sätt flyttas kostnaden från samhället till de aktörer som sätter produkterna på marknaden, vilket även skapar incitament för mer miljövänlig produktutveckling.
Återvinning, information och spårbarhet
Batteriförordningen ställer också krav på hur batterier ska hanteras när de inte längre används. Producenter måste informera konsumenter om hur batterier ska sorteras och återvinnas på rätt sätt. Det finns även krav på tydligare märkning och spårbarhet.
En viktig nyhet är införandet av digital information, så kallade batteripass, som ska ge information om ett batteriets innehåll, ursprung och miljöpåverkan. Detta gör det lättare att följa ett batteri genom hela livscykeln och förbättrar möjligheterna till återvinning. Batteripasset blir obligatoriskt från och med 18 februari 2027 för vissa batterityper.
Batterikretsen
Från och med 2026 hanteras producentansvaret för batterier av Batterikretsen – ett helägt dotterbolag till El-Kretsen.
Batterikretsen är ett helägt dotterbolag till El-Kretsen. Batterikretsen är en godkänd producentansvarsorganisation för samtliga fem batterikategorier: bärbara batterier, lätta transportbatterier (LMT-batterier), startbatterier, industribatterier, elfordonsbatterier.
Från och med 2026 kommer alla företag som tidigare haft sitt producentansvar för batterier via El-Kretsen i stället att vara anslutna till Batterikretsen. För dig som producent innebär det i praktiken ingen förändring – administration, rapportering och insamling hanteras även fortsättningsvis av El-Kretsen.