Världen, politik och cirkulär ekonomi

El-Kretsen och de globala hållbarhetsmålen

År 2015 enades FN:s medlemsländer om Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen (på eng. Sustainable Development Goals), en gemensam agenda för hållbar utveckling. Agendan består av 17 mål, 169 delmål och drygt 230 indikatorer för social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. 

Flera av delmålen berör varandra och El-Kretsens kärnområde, cirkulär ekonomi, är relevant för många av dem. Av de 17 globala hållbarhetsmålen har fyra valts ut då de har en tydlig och stark koppling till El-Kretsens verksamhet. Inom dessa finns sju specifika delmål som El-Kretsen anser vara särskilt viktiga, eftersom de antingen påverkar eller påverkas av verksamheten och där El-Kretsen har möjlighet att bidra till förändringsarbete. 

Delmål 11.6: Minska städers miljöpåverkan

Varför är detta viktigt för El-Kretsen?

Urbaniseringen har lett till att tätorter och städer har växt i antal och omfång under det senaste seklet. Idag bor omkring 90 procent av Sveriges befolkning inom dessa områden. Den ökande befolkningen i städerna har också lett till större mängder avfall, vilket sätter press på städernas kapacitet och möjlighet till säker och effektiv avfallshantering. 

Som en del av samhället vill El-Kretsen bidra till fräscha, säkra, inkluderande, hållbara och trivsamma städer där människor och djur vill bo. El-Kretsen är en viktig aktör när det kommer till att möjliggöra och effektivisera insamlingen av elektronik och batterier för återvinning och återbruk, samt för en säker hantering av farligt avfall. 

Hur förhåller El-Kretsen sig till mål 11 och vad görs i praktiken?

Delmål 11.6 handlar om att minska städers negativa miljöpåverkan med fokus på hantering av avfall. El-Kretsen anlitas av elektronik- och batteriproducenter för att säkerställa att deras produkter samlas in och hanteras på bästa sätt i slutet av sin livscykel. 

Hur detta arbete tillämpas i praktiken är till viss del reglerat genom de producentansvarsförordningar som både producenter, El-Kretsen och kommunerna omfattas av. Genom dialog med intressenter, såsom kommuner och deras paraplyorganisation Avfall Sverige, samt SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) vässas såväl kunskap som gemensamma arbetsformer. 

I kombination med ett strukturerat avvikelsearbete och El-Kretsens löpande arbete med ständiga förbättringar är syftet att underlätta sortering och omhändertagande av avfall samt förhindra att giftiga ämnen läcker ut i naturen. Det leder även till att fler elprodukter och batterier kan återföras till samhället i form av återbruk och materialåtervinning. 

Som indikator för delmålet mäter El-Kretsen kontinuerligt mängden avfall som hanteras och dess förhållande till den totala mängden avfall som uppstått. Det är också ett mål inom producentansvarslagstiftningen. 

Exempel på utmaningar

Allt fler produkter har integrerad elektronik och batterier. Att motivera och informera människor att och hur dessa produkter ska sorteras är ett arbete i ständig utveckling. Informationsarbetet ska nå ut till både dagens och morgondagens beslutsfattare i stora som små frågor. 

En del elavfall är attraktivt för tjuvar. Inbrott på insamlingsplatser är därför en uppenbar källa till oro och olust för de anställda. Det gör också att material försvinner och hanteras av dem som enbart vill få ut så mycket ekonomisk vinning som möjligt. Därmed finns risken att farligt avfall såsom olja, tungmetaller och kemikalier inte hanteras hållbart.

Litiumbatterier har en fantastisk lagrings- och uppladdningskapacitet. Men de innebär också risker när de blir avfall. De innehåller mycket energi och är därmed svåra att släcka om de skulle börja brinna. El-Kretsen har en specifik insamlingsprocess för stora och/eller skadade batterier där särskilda säckar fyllda med det skyddande isoleringsmaterialet vermikulit används. Syftet är att säkerhetsställa en trygg hantering från insamling till återvinning och ytterligare minska risken för brandspridning om en brand skulle uppstå. 

Delmål 12,4, 12,5 och 12,8

12.4: Ansvarsfull hantering av kemikalier och avfall

12.5: Minska mängden avfall markant

12.8: Öka allmänhetens kunskap om hållbara livsstilar

Varför är detta viktigt för El-Kretsen?

Vi behöver ställa om och producera samt konsumera på ett sätt som är långsiktigt hållbart. I en linjär ekonomi används jordens resurser som om de vore oändliga. I en cirkulär ekonomi vill vi att resurser får ett så långt liv som möjligt genom att vi återanvänder, återställer, uppgraderar och återvinner saker med ett så högt värde som möjligt. El-Kretsen spelar en viktig roll i den cirkulära omställningen genom att vara en möjliggörare för återvinningen i det tekniska kretsloppet. Men mål 12 handlar också om konkurrenskraft och ekonomi. Vissa producenter har redan känt av effekten av resursbrist. Att effektivt recirkulera de material som redan är i omlopp är en viktig aspekt för att klara morgondagens försörjning av råmaterial.  

Hur förhåller El-Kretsen sig till mål 12 och vad görs i praktiken?

El-Kretsen bidrar till mål 12 genom att samla in elavfall och batterier samt plocka bort och behandla de miljöfarliga ämnena som gömmer sig i produkterna för att sedan återföra så mycket material som möjligt i kretsloppet. Järn är det vanligaste materialet, följt av plast, aluminium, glas, koppar och övriga metaller. För att underlätta utvecklingen av återvinning satsar El-Kretsen på långsiktiga kontrakt och nära samspel med leverantörer. På så sätt skapas incitament till att utveckla och investera i nya lösningar för både fler och effektivare processer inom återvinningen. Ett exempel på detta är samarbetet med Stena Recycling och deras satsning inom plaståtervinning. Numera finns möjligheten att inom en och samma anläggning omvandla plast från elavfall till flera olika plastfraktioner med en sådan kvalitetsnivå att materialet kan säljas vidare direkt till tillverkningsindustrin. 

Gällande delmål 12.4 så är El-Kretsen ISO-certifierat för miljö och kvalitet, men ställer också krav på att alla samarbetspartners i återvinningskedjan har ett strukturerat miljöledningsarbete. För återvinningsindustrin som behandlar elavfall gäller tredjepartscertifieringar inom standarder (Weeelabex och Cenelec) för behandling av elavfall. 

Indikatorerna för delmålet handlar om internationella överenskommelser för information, något som El-Kretsen arbetar i linje med. Men det handlar också om att mäta och följa upp hur mycket farligt avfall som genereras per person och sätta detta i relation till hur mycket som samlas in och hur det behandlas. El-Kretsen arbetar med kartläggning av dessa flöden. Med mer likvärdig information från många olika aktörer går det lättare att jämföra processer och målbilder mot varandra. Syftet är att hitta de bästa och mest effektiva processerna. Det leder också utvecklingen framåt eftersom branschen som helhet blir utvärderad av insamlingssystem och andra kunder. Ett motto om att följa ”best practice” driver utvecklingen. 

Delmål 12.5, att minska mängden avfall markant, betyder i El-Kretsens perspektiv att produkter som fortfarande fungerar inte ska slängas som elavfall utan i stället tas om hand för återanvändning. El-Kretsen samarbetar med samtliga av landets kommuner för att stödja ett strukturerat arbete med återbruk. I ett tidigare reviderat samarbetsavtal med kommunerna tillkom en punkt inom återanvändning: personal på återvinningscentraler och andra insamlingsplatser ska hjälpa besökare att lägga sitt material i rätt kärl. För att detta ska fungera krävs det att varje kommun har en tydlig plan och struktur för sitt arbete med återbruk. Indikatorn för detta delmål är hur många tonmaterial som samlas in och återvinns, data som El-Kretsen rapporterat ända sedan starten 2001. 

Delmål 12.8 handlar om folkbildning och ett långsiktigt lärande för morgondagens beslutsfattare. Såväl El-Kretsen som kommuner arbetar med information som ska motivera och hjälpa människor att göra medvetna val. El-Kretsen är en liten organisation som inte är särskilt känd hos allmänheten. Det informationsmaterial som tas fram sprids därför genom andra kanaler:

  • Via kommuner. 
  • Via gemensamma satsningar inom branschen såsom informationskanalen Sopor.nu och mer tidsbegränsade kampanjer, exempelvis International E-Waste Day. 
  • Via skolmaterial för olika åldrar, exempelvis genom en specialutgåva av Bamsetidningen för de yngsta och samarbete med Natur & Miljöboken för mellanstadieelever. 

Som komplement till detta har El-Kretsen en egen sajt, kunskapsrummet.se, som riktar sig till en bredare allmänhet. Där finns informationsmaterial och artiklar gällande elutrustning och batterier kopplade till hållbarhet. El-Kretsens underlag och stöd till dem som producerar skolmaterial är i linje med indikatorn för delmålet och kan förhoppningsvis hjälpa till att forma nationella policyer om hur hållbarhet ska läras ut och hur kunskaperna ska mätas.

Exempel på utmaningar

  • Att identifiera vad som utgör ”best practice” är ett kontinuerligt och tidskrävande arbete. Utvecklingen av elprodukter är ständigt pågående, vilket med viss fördröjning ställer nya krav på återvinningsindustrin. Detta innebär behov av kontinuerlig forskning och utveckling samt en nära dialog med både återvinningsbranschen och producenterna, som ofta ligger steget före och har bäst kunskap om innehållet i sina produkter. 
  • Återbruk är ett sätt att minska avfallsmängden, åtminstone för en tid. Så småningom behöver även de återbrukade produkterna tas om hand för återvinning. Idag finns en problematik i att mäta dessa flöden, som i stor utsträckning försvinner till andra länder. Det gör det svårt att få kunskap om hur produkterna tas om hand i slutet av sin livscykel. 
  • Att enbart mäta avfall i totala mängder kilo har visat sig vara ett trubbigt verktyg. Allt som samlas in och behandlas blir en del av statistiken, samtidigt som vi vet att hållbarhetsaspekterna och vikten av att behandla olika material på olika sätt skiljer sig markant. I en framtid där alla ämnen och material ska tas tillvara krävs att även förhållandevis små mängder metaller tas om hand för att materialåtervinnas. 

Delmål 13.3: Öka kunskap och kapacitet för att hantera klimatförändringarna

Varför är detta viktigt för El-Kretsen?

Extrema väderförhållanden är ett återkommande inslag i nyhetsrapportering. Det utspelar sig som allra mest och värst i andra länder, men drabbar också Sverige. Klimatförändringar påverkar tillgången till vatten och mat och kan samtidigt skada ekosystem, till exempel genom havsförsurning. Detta får i sin tur negativa konsekvenser för människors levnadsförhållanden, hälsa och säkerhet. Individer, företag, kommuner, samhällen och länder påverkar klimatet negativt genom utsläpp av växthusgaser. Men de kan också vara en del av lösningen, så att kommande generationer kan få leva på en frisk planet med rent vatten, ren luft och ekosystem som ger oss näringsrik mat och ett stabilt klimat.  

Hur förhåller El-Kretsen sig till mål 13 och vad görs i praktiken?

El-Kretsen har både en positiv och negativ inverkan på klimatet. Positiva aspekter för mål 13 kan länkas direkt till kärnverksamheten. Att samla in och hantera produkter innehållande köldmedier, exempelvis kylskåp och luftvärmepumpar, minskar risken för att dessa läcker ut och blir en del av klimatpåverkan. Ytterligare en positiv effekt är att återvinning av material kräver väsentligt lägre energimängd jämfört med att få fram samma material från jordens inre. Gruvbrytning och oljeutvinning är energislukande, så ju större andel av det material som används inom tillverkningen av nya produkter och som kommer från återvinning, desto lägre klimatavtryck. El-Kretsens största negativa påverkan kommer från transport av de produkter som ska flyttas från insamlingsplats till återvinningsanläggningarna. 

Delmål 13.3 har en bred ansats och innebär, ur El-Kretsens perspektiv, ett kontinuerligt och långsiktigt arbete. Det omfattar både interna och externa insatser. Internt handlar det exempelvis om att ställa relevanta krav i upphandlingar, delta i branschgemensamma initiativ såsom Fair Transport samt följa aktuell forskning och utveckling. Externt kan arbetet handla om att bidra med expertis i samband med lagändringar eller i framtagandet av informations- och utbildningsmaterial.

Exempel på utmaningar

  • En fossilfri transportsektor är ett viktigt mål. Samtidigt innebär begränsad tillgång till förnybara bränslen, i kombination med att nya tekniker som el eller vätgas fortfarande utvecklas, att transportsektorn är fossilberoende ännu ett tag. För El-Kretsens transportleverantörer ligger den största möjligheten att minska klimatpåverkan därför i att effektivisera logistiken. Det handlar exempelvis om att minimera antalet tonkilometer genom att köra så korta sträckor som möjligt och samtidigt maximera fyllnadsgraden i transporterna. 
  • Att väga in samtliga miljöaspekter i en produkt och jämföra olika scenarier är ofta komplext. Genom en livscykelanalys går det att beräkna klimatavtrycket från en produkt. Samtidigt kan det vara svårt att tolka resultaten i praktiken. Om en produkt till exempel används ytterligare några år, men där återvinningsprocessen samtidigt är sämre, uppstår snabbt osäkerheter kring vilket alternativ som faktiskt ger minst klimatpåverkan. Vad som är mest hållbart kan därför variera från fall till fall, vilket ytterligare försvårar arbetet med klimatkommunikation. Här finns en utmaning i att säkerhetsställa att beslutsfattare på olika nivåer i samhället fattar beslut på rätt grunder. 

Delmål 17.6 och 17.7

17.6: Samarbeta och dela kunskap kring vetenskap, teknik och innovation

17.7: Främja hållbar teknologi i utvecklingsländer

Varför är detta viktigt för El-Kretsen?

Sverige ses ofta som ett föredöme när det gäller återvinning. En intensiv teknikutveckling och hög kunskap går hand i hand. Det finns också en kultur och ett brett samhällsengagemang kring vikten av återvinning. Tillsammans skapar detta goda förutsättningar för att nå höga insamlingsnivåer och för att det som samlas in tas om hand på ett effektivt sätt. Men hur väl El-Kretsens processer än fungerar står volymerna för mindre än en halv procent av allt elavfall som uppstår globalt. Att dela med sig av erfarenheter och kunskap till andra kan därför vara ett sätt att skapa större utväxling och bidra till ett högre tempo i arbetet mot hållbarhetsmålen.

Hur förhåller El-Kretsen sig till mål 17 och vad görs i praktiken?

Den största delen av samarbetet har skett med de närmsta grannländerna, där gemensamma utvecklingsprojekt och kunskapsöverföring har varit naturliga inslag. Europeiska paraplyorganisationer såsom Weee Forum och EUCOBAT arbetar med kunskapsutbyte mellan sina medlemmar. De driver också utvecklingsprojekt och studier, exempelvis inom området illegal export av avfall. Genom medlemskap i dessa organisationer får El-Kretsen tillgång till ny kunskap och nya kontakter. 

Delmål 17.6 är kopplat till El-Kretsens arbete inom forskning och utveckling, där vissa interna och externa projekt görs publika så att resultaten kan komma andra till nytta. Vissa studier har också en mer direkt koppling till mål 17, exempelvis genom frågor som rör export eller återbruk till andra länder.  

Genom delmål 17.6 vill El-Kretsen bjuda in dem som är intresserade att ta del av hur producentansvaret fungerar i praktiken och hur insamling och behandling organiseras. I de fall där utvecklingsarbeten och projekt kan vara användbara även för andra finns en ambition att dela med sig av dessa erfarenheter. Det är ett enkelt sätt att bidra till att påskynda utvecklingen av cirkulära lösningar, särskilt i sammanhang där utvecklingen ännu inte kommit lika långt. 

Exempel på utmaningar

Elavfall är den snabbast växande avfallskategorin, vilket innebär att utmaningarna är många. För att tydliggöra El-Kretsens möjligheter att påverka behöver frågan avgränsas till de områden och projekt där organisationen faktiskt kan göra skillnad. Att dela med sig av kunskap, direkt eller tillsammans med olika samarbetspartners, är ett sätt. Att delta i enskilda projekt kan vara ett annat. Samtidigt innebär organisationens storlek att de personella resurserna är en begränsande faktor. Den välkända devisen att tänka globalt men handla lokalt är därför fortsatt relevant. Samtidigt har El-Kretsen ambitionen att bidra till en positiv utveckling, inte bara i Sverige, utan även i ett bredare internationellt sammanhang. 

#agenda2030, #återvinning, #avfall, #cirkulär, #fn, #hållbarhetsmål, #miljöpåverkan
Publicerad 2026-03-11